Mandi & Love

Så, Love har tjatat om att vi ska ta oss hit till Dunedin hela resan pga vildmarkslivet som gömmer sig här ute. Så sagt och gjort bokade vi en tur igår, från halv fyra till halv tio på kvällen (då är djuren som mest aktiva!). Den lilla detaljen att vädret var katastrofalt dåligt (vi snackar konstant regn horisontellt in under paraply etc) skulle inte påverka djurlivet "och vi sitter ju i en bil!" sa Love. Hmm….

Innan det äventyret startade stack vi iväg till Cadburys Chokladfabrik där det bjöds på en tur genom fabriken och MYCKET gratischoklad hehe. Chokladregn kort och gott. Det avslutades med chokladprovsmakning av varm alldeles nygjord smält mjölkchoklad……… Den var god. Japp. Visste ni förresten anledningen till att choklad tros vara ett afrodisiak? Det var för att Moctezuma, ni vet azteken som Cortes hälsade på i Tenochtitlan osv, hade utvecklat drycken "chocolatl" som Cortes beskrev som "The divine drink, which builds up resistance and fights fatigue." och Moctezuma drack alltid denna dryck innan han gick till sitt harem. Finns alltså inga vetenskapligt bevis utan är bara baserat på detta rykte. 

Hem till hostelet, äta lunch och titta lite på Big Bang Theory (älskar det här hostelet, så mysigt!) och sen vandra iväg i regnet för att bli upplockade..

De första två timmarna av turen åkte vi runt en lagun och fågelskådade. Nej, jag skojar inte. "Där har vi en kanadagås! Därborta 80 meter bort i dimman." "Här är en Pukikakucko fågel som är typisk för sin bruna färg och korta näbb.." "Här har vi tre svanar på höger sida!" Sen plötsligt utropade vår guide enormt entusiastiskt och pekade bakom en buske. Nu jävlar, tänkte jag, nu har han fått syn på en drake allra minst! …nej, det var en till brun and. 

 Så åkte vi upp till Royal Albatross Center där vi gick ut på en vidrigt regnig klippa och kollade på fiskmåsar. Och så fanns det en albatross där nån stans i mängden. Nu ska jag säga er ett sanningens ord: En Albatross är bara en stor fiskmås. Sorry alla albatrossälskare (och det finns det gott om vill jag lova, hela centret var fullt) men dom är inte så satans coola. Absolut, dom har ett vingspann på 3 meter och är världens största sjöfågel men dom ser ut som väldigt elaka, stora fiskmåsar.

Ni kanske har märkt att min entusiasm inför turen hittills inte svämmat över. Det beror dels på att jag inte är så hyperintresserad av fåglar och att mina tre lager av kläder hittills är till 70% genomblöta. Däremot beundrar jag vår guide för att han verkligen brinner för något, trots att det är något jag inte är så intresserad av. Entusiasm och stor kunskap i ett ämne är alltid beundransvärt! Hursomhelst sätter vi oss, blöta och blåsda på bussen för att åka ytterligare en halvtimme till jordens ände. Här delar vi upp oss i två grupper och vi går ner för en lång lång gräslig blöt backe till stranden. 

Här ska vi få se the Yellow-Eyed Penguin som är den mest sällsynta typen av pingvin i världen, det finns bara mellan 5000-6000 st, och finns bara på Nya Zeeland. Dom är väldigt skygga och lever inte i flock utan bygger sina bon under buskar och skogar för att gömma sig för grannarna. Vi gick väldigt försiktigt förbi pingvinen och fotade försiktigt men den verkade inte bry sig så nämnvärt om vår närvaro. (om ni undrar varför den står på en matta så är det för att man först byggde en väg här för människorna som pingvinerna började använda själva så då fick dom bygga en till väg där vi kan gå. Pingvinerna har alltså tagit över matt-vägen.) 

 

 

 
På vägen ner till stranden fick vi också se en Blue Penguin (kommer ni ihåg, det vi sett i både Paihia och Kaikoura? Världens minsta?) unge som såg väldigt rufsig och frusen och ledsen ut. Den väntade på mamma som snart skulle komma med mat och leda den in i sitt bo igen. Dessutom höll den på att byta päls, därför den är en sån tufsig en.

Nere på stranden fick vi se tre yellow-eyed penguins komma upp ur vattnet efter en dags jagande och promenixa upp på stranden mot sina bon. I bakgrunden lekte en säl vid vattenbrynet och allt var frid och fröjd.

 

Tills plötsligt aktionen började. In i scenen springer nämligen två sjölejon. En enorm bjässe till hane (400 kg) och en liten hona. Bland pingvinerna uppstår fullkomlig panik - sjölejons favoritmåltid är nämligen pingvin! Så dom springer så fort dom kan (sidnot: pingviner kan inte springa så fort) upp mot skydd i land medan sjölejonen springer på. Dom verkar dock mer intresserade av att leka med varandra så pingvinerna var trygga den här gången. Sjölejonet var ett New Zealand Sealion (Hooker Sealion) och är den mest sällsynta sorten som dessutom bara finns på Nya Zeeland och dessutom är väldigt ovanligt att få se så vi hade en väldans tur. Hanarna är dock väldigt fula och lite läskiga till och med.

Love väldigt exalterad över att få se sjölejon

På bussens sida fanns denna bild, tycker det skulle kunna vara en affisch från en opera eller teater eller så där sjölejonet är pjäsens dramatiska skurk och sälen är hjälten.

 

Vi vandrade upp i en utkiksbunker där vi också hade turen att få se en lite yellow-eyed pingvinunge! Sååå söt! Den hade fortfarande gröna ögon, dom får inte gula ögon förrns dom är vuxna.

 

Vid det här laget är jag så dyngsur och trött och kameran desto mer men trots detta släpade vi oss tillbaka hela vägen och ner på andra sidan av kullen för att se koloni med fur seals! Dom var såå härliga att se på, dom hade som en egen pool och äventyrspark där där dom åkte upp och ner för rutschkanor, hoppade i vattnet på roliga sätt, lekte med varandra och hade det allmänt underbart trots vädret. Massor med ungar fanns det som klättrade på klipporna och dom var så mysiga att se på! Bilderna är inge vidare men det var som att fota i en dusch så jag försökte skydda kameran så gott det gick. Sen var det bara att släpa sig upp för backen igen och sitta, iskall och genomblöt 50 min i bussen hem till hostelet där vi landade vid klockan tio på kvällen. En jätterolig utflykt som hade kunnat förbättras med mindre fågelskådning och mindre regn. Idag blir en varmare dag med lite lagom sightseeing och desto mer mys! (om jag får bestämma, Love trivs ute i regnet och rusket...)